V4743 Sagittarii
| V4743 Sagittarii | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Skytten |
| Rektascension | 19t 01m 09,38s[1] |
| Deklination | -22° 00′ 05,9″[1] |
| Skenbar magnitud () | 5,0 - 16,8[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | Nova[3] |
| Astrometri | |
| Egenrörelse (µ) | RA: -0,510 ± 0,075[4] mas/år Dek.: -6,260 ± 0,064[4] mas/år |
| Parallax () | 0,2052 ± 0,0698[4] |
| Avstånd | ca 21 000[3] lå (ca 6 300 pc) |
| Detaljer | |
| Massa | 1,22[5] M☉ |
| Andra beteckningar | |
| Nova Sagittarii 2002 c, AAVSO 1855-22, 2MASS J19010934-2200062, USNO-A2.0 0675-31094614, V4743 Sagittarii, Gaia DR3 4081719283536234496, Gaia DR2 4081719283536234496[4][6] | |
V4743 Sagittarii är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Skytten. Den har en lägsta skenbar magnitud av 16,8[2] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt observationer av infraröd strålning beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 25 000 ljusår (ca 8 000 parsek)[3] från solen.
Observation
Novautbrottet i V4743 Sagittarii upptäcktes av K. Haseda et al. i september 2002.[1] Den nådde en topp på magnituden 5,0[7] den 20 september 2002, och minskade sedan snabbt därefter. Den nådde en topptemperatur på 740 000 K kring april 2003 och förblev på den nivån i minst fem månader, vilket tyder på att den vita dvärgkomponenten har en massa på 1,1–1,2 solmassa.[8] Avståndet till stjärnan är osäkert.[9] Observationer i infraröda bandet anger ett avstånd på cirka 21 000 ljusår (6,3 kpc).[9] En härledning med maximal avklingningshastighet visade ett avstånd på 12 700 ± 1 000 ljusåer (3,9 ± 0,3 kpc).[8]
Observationer av novan av Chandra X-ray Observatory tagna 180 dygn efter händelsen visade en amplitudvariation med en period på cirka 22 minuter. Röntgeneffekten sjönk snabbt och ändrades från ett kontinuerligt spektrum till ett som visade emissionslinjer. Röntgenljuskurvor för stjärnan visar en periodisk signal med en frekvens på 0,75 MHz som antyder en snabbt roterande magnetisk vit dvärg i ett mellanliggande polärt system.[10][8] År 2003 observerades en optisk variation på 6,74 ± 0,07 timmar, och den tolkades som omloppsperioden för det dubbelstjärnan.[3] En föreslagen optisk förskjutning på ca 24 minuter har upptäckts mellan omlopps- och periodcyklerna.[9]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, V4743 Sagittarii, 10 september 2023.
Noter
- ^ [a b c] Haseda, K.; et al. (September 2002). "Another nova in Sagittarius". IAU Circular. 7975: 1. Bibcode:2002IAUC.7975....1H.
- ^ [a b] Samus, N. N.; et al. (2017). "General Catalogue of Variable Stars". Astronomy Reports. 5.1. 61 (1): 80–88. Bibcode:2017ARep...61...80S. doi:10.1134/S1063772917010085. S2CID 125853869.
- ^ [a b c d] Leibowitz, E.; et al. (September 2006). "Variability and multiperiodic oscillations in the X-ray light curve of the classical nova V4743 Sgr". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 371 (1): 424–430. arXiv:astro-ph/0607157. Bibcode:2006MNRAS.371..424L. doi:10.1111/j.1365-2966.2006.10684.x. S2CID 17107776.
- ^ [a b c d] https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=V4743+Sgr. Hämtad 2024-05-18.
- ^ Shara, Michael M.; et al. (June 2018). "The Masses and Accretion Rates of White Dwarfs in Classical and Recurrent Novae". The Astrophysical Journal. 860 (2): 11. arXiv:1804.06880. Bibcode:2018ApJ...860..110S. doi:10.3847/1538-4357/aabfbd. S2CID 55851634. 110.
- ^ "V4743 Sgr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-12-01.
- ^ Watson, Christopher. "VSX : Detail for V4743 Sgr". aavso.org. Hämtad 2016-12-08.
- ^ [a b c] Zemko, P.; et al. (August 2016). "V4743 Sgr, a magnetic nova?". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 460 (3): 2744–2751. arXiv:1606.00225. Bibcode:2016MNRAS.460.2744Z. doi:10.1093/mnras/stw1199.
- ^ [a b c] Zemko, P.; et al. (November 2018). "Optical observations of 'hot' novae returning to quiescence". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 480 (4): 4489–4504. arXiv:1807.10321. Bibcode:2018MNRAS.480.4489Z. doi:10.1093/mnras/sty2061.
- ^ Dobrotka, A.; Ness, J. -U. (June 2017). "Counter-evidence against multiple frequency nature of 0.75 mHz oscillation in V4743 Sgr". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 467 (4): 4865–4871. arXiv:1702.05375. Bibcode:2017MNRAS.467.4865D. doi:10.1093/mnras/stx442.
