Lloyds Bank

Lloyds Bank var en brittisk bank, med ursprung i bankfirman Taylors and Lloyd grundad 1765 i Birmingham[1], som grundades 1865 genom omformning av den då 100-åriga bankirfirman till Lloyds banking company.[2]

Namnet Lloyds Bank Limited antogs 1889. Under perioden 1889-1901 skedde ett planmässigt utbyggande av Lloyds kontrollområde över hela England. Inte mindre än 23 större och mindre penninginstitut gick upp i Lloyds. Under de följande åren fortsatte Lloyds att växa och i skarp konkurrens med Midland Bank om ledarpositionen som Storbritanniens största bank, och totalt kom 52 andra bankinstitutioner att gå upp i Lloyds. Från 1923 skedde sedan inga nya bankförvärv.[2]

Banken utvecklade även sin maktställning genom att köpa upp aktieinnehavet i andra banker, och förvärvade bland annat aktierna i National bank of Scotland samt aktiemajorieten i Bank of London and South America. Tillsammans med National Provincial Bank i London innehade man aktiekapitalet i Lloyd's and National provincial foreign bank med filialer i Frankrike, Beligen och Italien. Vidare knöt man nära kontakter med Bank of Britsh West Afrika och National Bank of New Zealand.[2]

1966 kom National Bank of New Zealand att förvärvas och 1973 övertogs Bank of London and South America.[1]

1995 gick man samman med Trustee Savings Bank till holdingbolaget Lloyds TSB Group PLC.

Fotnoter

  1. ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Lloyds Bank PLC)
  2. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 513