Genteknik

Denna artikel ingår i en artikelserie
Genetik
Nyckelämnen
Kromosom · DNA · RNA · Genom · Ärftlighet · Mutation · Nukleotid
Relaterade ämnen
Evolution · Populationsgenetik · Kvantitativ genetik · Molekylär genetik
Forskning och tillämpningar
Genetiker · DNA-sekvensering · Genteknik
Kategori Kategori
v • r
Bakterieodling på agarplatta.

Genteknik kallas arbetet med att urskilja och flytta DNA-segment. Inom gentekniken finns det ett antal olika tekniker som används för att undersöka och överföra generna. Genteknik är ett kraftfullt verktyg för grundforskning om celler och deras olika komponenter.[1]

Med hjälp av genteknik kan i medicinskt syfte bland annat bakterier modifieras så att de tillverkar mänskligt insulin eller ett fårembryo modifieras så att fåret tillverkar mänskligt tillväxthormon i sin mjölk.[2] Genteknik kan användas för att förstå och motverka en lång rad sjukdomar som till exempel AIDS, leversjukdomar och kärlsjukdomar.[3]

Man använder genteknik för att kunna utnyttja informationen som finns lagrad i DNA. På grund av DNA-molekylens storlek behövs den delas upp i mindre bitar, så kallade DNA-fragment, för att kunna göra förändringar i den. Den delas upp med hjälp av restriktionsenzymer, som ursprungligen kommer från bakterier. Restriktionsenzymerna är skapade för att klippa upp DNA på ett specifikt ställe. När man ska sammanfoga DNA-molekylen igen använder man sig istället av en ligas som binder samman DNA-fragmenten. Dessa DNA-fragment kallas också DNA-sträck eller olioser.

Gentekniken är indelad i fyra olika huvudgrupper: Överföring av gener till organismer, kloning, genterapi och DNA-analys.

Om man kopplar ihop delar av DNA-molekylen från olika arter får man hybrid-DNA.

Samhälle

Genteknik kan gynna bland annat utvecklingsländer där fattigdom är vanligt. Brist på kunskap och pengar leder ofta till att man inte får i sig alla näringsämnen. Men med hjälp av genteknik har man kunnat höja näringsvärdena i vissa växter.

I Afrika är kassavaroten en viktig föda, men innehåller liksom vår potatis huvudsakligen kolhydrater och endast i begränsad omfattning andra näringsämnen. Roten växer bra i varma klimat och man har därför valt att genmodifiera den för att göra den mer näringsrik.[4] När växten sedan förökar sig sprids dess nya egenskaper.

Transgena växter är vanligare inom livsmedelsproduktionen i Amerika och Asien, medan det i Europa finns en större skepsis mot genmodifiering och genmodifierade livsmedel.

Historia

Människor har förändrat genomerna av arter i tusentals år genom selektiv uppfödning eller artificiellt urval[5] i motsats till naturligt urval, och mer nyligen genom mutagenes. Genteknik som direkt editering av DNA gjord av människor utanför avel och mutationer har bara funnits sedan 1970-talet.

Begreppet "genteknik" myntades först av Jack Williamson i sin science fiction roman Dragon Island, publicerad 1951 - ett år innan DNA:s roll i ärftlighet bekräftades av Alfred Hershey och Martha Chase, och två år innan James Watson och Francis Crick visade att DNA-molekylen har en dubbelhelixstruktur. Det allmänna begreppet "direktgenetisk manipulation" förekommer dock i rudimentär form i Stanley G. Weinbaums 1936 science fiction-berättelse Proteus Island.[5]

Se även

  • Vektor (genteknik)

Referenser

Noter

  1. ^ ”Introduction: What is DNA? | Learn Science at Scitable” (på engelska). www.nature.com. https://www.nature.com/scitable/topicpage/introduction-what-is-dna-6579978. Läst 28 april 2018. 
  2. ^ ”DNA explained: Structure and function” (på engelska). Medical News Today. https://www.medicalnewstoday.com/articles/319818.php. Läst 28 april 2018. 
  3. ^ ”Scientists just worked out how to delete diseases from the body” (på brittisk engelska). The Independent. 15 november 2017. https://www.independent.co.uk/news/science/dna-permanent-change-cure-disease-experiment-california-brain-madeux-iv-hunter-syndrome-a8055696.html. Läst 28 april 2018. 
  4. ^ Jon Röhne (28 juni 2011). ”Special: Så vill forskarna lösa framtidens livsmedelskris - Modifierad kassava blir supergröda”. Aktuell Hållbarhet, ges ut av Bonnier Business Sustainability AB. Arkiverad från originalet den 11 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180511150139/https://www.aktuellhallbarhet.se/special-sa-vill-forskarna-losa-framtidens-livsmedelskris/. Läst 11 maj 2018. 
  5. ^ [a b] ”Genetic engineering” (på engelska). Wikipedia. 2018-04-20. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Genetic_engineering&oldid=837428988. Läst 28 april 2018. 

Vidare läsning

  • Ajanki, Tord; Prah André (1995). Historier om läkemedel: om genialitet, hugskott, slump och vardagsslit. Stockholm: Apotekarsocieteten. sid. 230-251. Libris 7756522. ISBN 9186274600