Bernard Blier

Bernard Blier, 1951.
Bernard Blier i Det gamla gänget (1975).

Bernard Blier, född 11 januari 1916 i Buenos Aires i Argentina, död 29 mars 1989 i Saint-Cloud i Frankrike, var en fransk skådespelare.[1]

Blier föddes i Argentina där hans far arbetade för Institut Pasteur. Familjen flyttade hem till Frankrike under Bliers skoltid. På 1930-talet etablerade han sig som en mångsidig karaktärsskådespelare, på scen och med biroller i filmer som Marcel Carnés Hôtel du Nord (1938) och Dagen gryr (1939). Han var far till filmskaparen Bertrand Blier och medverkade i flera av sonens filmer.

Blier nominerades till Césarpriset för bästa biroll 1980 för Série noire.[2] Han fick italienska David di Donatello för bästa biroll för Mario Monicellis Speriamo che sia femmina från 1986.[3] År 1989 tilldelades han en heders-César för sitt livsverk.[2]

Filmer i urval

  • 1938 – Livets debutanter
  • 1938 – Hôtel du Nord
  • 1939 – Dagen gryr
  • 1941 – Mordet på jultomten
  • 1941 – Premier bal
  • 1947 – Polishuset
  • 1948 – Det segrande korset
  • 1949 – Manege
  • 1950 – Hittegods
  • 1951 – Ensam flicka i Paris
  • 1954 – Sängen
  • 1955 – Någon måste dömas
  • 1956 – Brott och straff
  • 1957 – Operation i gangstervärlden
  • 1958 – Kattan
  • 1958 – Vi de rikaste
  • 1958 – Samhällets olycksbarn
  • 1958 – Sans famille
  • 1959 – Luffarkavaljeren
  • 1959 – Det stora kriget
  • 1959 – Marie-Octobre
  • 1960 – Liket i fel väska
  • 1960 – I krigets spår
  • 1961 – Dolt bevis
  • 1961 – Falskmyntarna
  • 1961 – Leve kärleken
  • 1963 – 100.000 dollar i solen
  • 1963 – Sex och briljanter
  • 1963 – Klädsel: vardagsdräkt med revolver
  • 1964 – Kom, så älskar vi!
  • 1964 – 5 skäggiga agenter
  • 1966 – Den stora restauranten
  • 1967 – Främlingen
  • 1968 – Pang pang-bruden
  • 1969 – Min onkel Benjamin
  • 1971 – Spion på kroken
  • 1971 – Liket i lusthuset
  • 1972 – Den långe blonde med en svart dojja
  • 1973 – Kineser i Paris
  • 1974 – Den avhuggna handen
  • 1975 – Det gamla gänget
  • 1976 – Över hans döda kropp
  • 1979 – Paris Killer (Buffet froid)
  • 1979 – Série Noire
  • 1979 – Vi älskar honom alla
  • 1980 – Kärlekspassionen
  • 1986 – Je hais les acteurs
  • 1986 – Speriamo che sia femmina
  • 1986 – Twist i Moskva
  • 1988 – Onda andar

Källor

  1. ^ ”Bernard Blier”. Svensk filmdatabas. Svenska filminstitutet. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=75383. Läst 30 december 2015. 
  2. ^ [a b] ”Bernard Blier : Ses récompenses et nominations” (på franska). Allociné. http://www.allocine.fr/personne/fichepersonne-1831/palmares/. Läst 30 december 2015. 
  3. ^ ”Speriamo che sia femmina” (på italienska). Rivista del cinematografo. http://www.cinematografo.it/cinedatabase/film/speriamo-che-sia-femmina/25271/. Läst 30 december 2015. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Bernard Blier.
    Bilder & media
  • Bernard Blier på Internet Movie Database (engelska)