Afghanistans krigsmakt

 Den här artikeln innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2021-09)
Motivering: "För närvarande" används för uppgifter från c:a 2010.
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Afghanistans krigsmakt består av Afghanska Nationalarmén (ANA) och Afghanska Nationella Arméflyget. Eftersom Afghanistan inte har någon kust så har man heller ingen flotta. Afghanistans president är krigsmaktens överbefälhavare via försvarsdepartementet. Högkvarteret är beläget i Kabul. Enligt den amerikanska armén har man för närvarande ungefär 164 000 man i vapen[1] och planer finns på att utöka antalet till 260 000 fram till 2015.[2] [3]

En afghansk krigsmakt har existerat sedan det tidiga 1700-talet när Hotakidynastin kom till makten och strax därefter Durraniimperiet. Afghanska styrkor var därefter konstant involverade i strider mot Safaviderna och det brittiska Raj under 1700- och 1800-talet. Den moderna krigsmakten organiserades först under 1880-talet, när landet styrdes av emir Abdur Rahman . Den utvecklades vidare av kung Amanullah Khan och moderniserades under kung Zahir Shahs styre (1933-1973). Under Afghansk-sovjetiska kriget på 1980-talet var armén inblandad i strider mot mujahedinrebeller. År 1992 fragmentiserades krigsmakten i delar lojala mot olika krigsherrar när president Najibullah avsattes och rebellerna tog över landets styre. Denna period följdes av talibanernas maktövertagande, vilka skapade en krigsmakt på sharialagens grund.

Efter den USA-ledda invasionen och avsättandet av talibanregeringen år 2001 reformerades den afghanska krigsmakten av NATO, huvudsakligen av den amerikanska armén. Särskilt i inledningsskedet har man haft problem med rekrytering och träning av de nya soldaterna, men gradvis har man börjat använda afghanska trupper i striderna mot den talibanska gerillan. Under 2007 började ANA sakta operera på delvis egen hand. President Barack Obama tillkännagav år 2009 att antalet afghanska soldater och poliser skulle utökas till totalt 400 000.[4] I oktober 2009, tillkännagav Förenta Staterna attman planerar att spendera 1,3 miljarder dollar fram till 2010 på att bygga flera militärbaser åt den afghanska armén.[5] I denna summa ingår en upprustning värd 100 miljoner dollar av flygbasen i Bagram, den största militärbasen i landet, liksom en ny militärbas för 70 miljoner dollar i Farah nära den iranska gränsen.[5]


Referenser

  1. ^ Pellerindate, Cheryl (23 maj 2011). ”Afghan Security Forces Grow in Numbers, Quality”. American Forces Press Service. United States Department of Defense. Arkiverad från originalet den 14 april 2014. https://web.archive.org/web/20140414185255/http://www.defense.gov/news/newsarticle.aspx?id=64044. Läst 10 juli 2011. 
  2. ^ ”Obama 'mulls Afghan army boost'”. BBC News. 19 mars 2009. http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/7952085.stm. Läst 11 februari 2011. 
  3. ^ Kagan, Kimberly (17 augusti 2009). ”Afghan army and police forces must grow much larger” (på engelska). The Washington examiner. http://www.washingtonexaminer.com/afghan-army-and-police-forces-must-grow-much-larger/article/93083. 
  4. ^ Morgan, David (10 juli 2009). ”US eyes possible goal increase for the Afghan army”. Reuters. http://www.reuters.com/article/idUSN10537700. 
  5. ^ [a b] Pincus, Walter (18 oktober 2009). ”Military Seeks .3 Billion for Construction Projects in Afghanistan”. The Washington Post. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/10/17/AR2009101701695.html. Läst 12 maj 2010. 

Källor och externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Afghanistans krigsmakt.
    Bilder & media
  • Ali A. Jalali, Rebuilding Afghanistan's National Army, Parameters, Autumn 2002, pp. 72–86
  • US sets up £215m deal for Afghan arms - from Russia
  • In Depth News and Information on Afghanistan's Military