1948

1948 – MCMXLVIII 76 år sedan
År 1945 | 1946 | 1947 1948 1949 | 1950 | 1951
Årtionde 1920-talet  | 1930-talet 1940-talet 1950-talet | 1960-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1948 MCMXLVIII
Ab urbe condita	2700
Armeniska kalendern	1397 ԹՎ ՌՅՂԷ
Assyriska kalendern	6698
Bahaikalendern	104–105
Bengaliska kalendern	1355
Berberkalendern	2898
Brittiskt regeringsår	12 Geo. 6 – 13 Geo. 6
Buddhistisk kalender	2492
Burmesiska kalendern	1310
Bysantinska kalendern	7456–7457
Koptiska kalendern	1664–1665
Erianska kalendern	3114
Etiopiska kalendern	1940–1941
Judiska kalendern	5708–5709
Vikram Samvat	2004–2005
Sakakalendern	1870–1871
Kaliyuga	5049–5050
Holocen kalender	11948
Nri-Igbo	948–949
Persiska kalendern	1326–1327
Muslimska kalendern	1367–1368
Nengō (Japan)	Shōwa 23 (昭和23年)
Nordkoreanska kalendern	37
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4281
Minguokalendern	ROC 37 民國37年
Thailändsk kalender	2491
Unixtid

1948 (MCMXLVIII) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

Händelser

Januari

• Januari – Första delen i Kinseyrapporten om mäns sexuella beteende publiceras i USA, under stort uppseende ^[1].
• 1 januari
  • Järnvägarna i Storbritannien förstatligas.^[1]
  • Heinz Nordhoff tillträder befattningen som verkställande direktör för Volkswagen i Wolfsburg.
  • Sverige inför allmänt barnbidrag med 260 SEK per barn och år för barn upp till 16 års ålder^[2]
  • En ny svensk rättegångsbalk och en ny svensk lag om allmän folkpension träder i kraft.
  • Kiruna får stadsprivilegier.^[3]
  • Köpingen Hässelby villastad uppgår i Stockholms stad.
• 4 januari – Burma och Ceylon blir självständiga^[4]
• 23 januari – Den svenske författaren Sven Lidman går till angrepp mot Pingströrelsens ledare Lewi Pethrus. Sven Lidman, som varit redaktör för Pingströrelsens veckotidning Evangelii Härold sedan 1922, avsäger sig uppdraget.^[5]
• 30 januari
  • Mahatma Gandhi mördas av en hinduisk extremist i New Delhi.^[2]
  • De femte olympiska vinterspelen (och de första på tolv år) avgörs i Sankt Moritz, och pågår fram till 8 februari^[2]

Februari

• Februari – Sveriges Radio anordnar en debatt på temat "Är Sverige vanstyrt?".
• 4 februari
  • Sveriges utrikesminister Östen Undén deklarerar att Sverige ska fortsätta att vara neutralt och inte delta i den militära blockbildning som pågår i Västeuropa^[5]
  • Ceylon blir självständigt inom det brittiska samväldet.
• 15 februari – Den första NASCAR-tävlingen äger rum på stranden i Daytona Beach, Florida.
• 16 februari – Miranda, Uranus innersta måne upptäcks av Gerard Kuiper.^[6]
• 25 februari – Kommunisterna griper makten i Tjeckoslovakien genom en kupp.^[2]

Mars

• 7 mars – Nils "Mora-Nisse" Karlsson tar sin femte seger i Vasaloppet.^[5]
• 14 mars – 71 personer omkommer vid gruvexplosion i Jugoslavien.^[7]
• 17 mars – Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Storbritannien sluter avtal om ekonomi och försvar.^[4]
• 26 mars – På Södermalm i Stockholm uppstår kväll efter kväll svåra kravaller där tusentals ungdomar slåss med polisen i det som kom att kallas Götgatskravallerna eller Påskkravallerna.^[8] Polisbilar angrips, och polisen spärrar Medborgarplatsen på kvällarna och kravallerna upphör.^[5] De unga klagar över att det inte finns något att göra.
• 29 mars – Paus Grand Prix blir det första Grand Prix-loppet som kallas för "Formel 1".

April

• 1 april – Färöarna blir en självstyrande del av det danska riket.^[2]
• 6 april – VSB-fördraget mellan Finland och Sovjetunionen undertecknas i Moskva på sovjetiskt initiativ.^[2]
• 7 april – FN inrättar Världshälsoorganisationen (WHO).^[4]
• 16 april – Sverige är med vid bildandet av Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC).
• 19 april – Statsminister Tage Erlander och kommunistledaren Sven Linderot debatterar "Demokrati och folkdemokrati" i konserthuset i Stockholm. Utanför lyssnar stora folkskaror genom högtalare.^[8]
• 29 april – Bensin ransoneras i Sverige.

Maj

• 12 maj – Drottning Vilhelmina av Nederländerna abdikerar till förmån för Juliana.^[2]
• 14 maj
  • Brittiska Palestinamandatet upphör, och David Ben-Gurion, ledare för Jewish Agency utropar Israel som oberoende stat.^[1]
  • Mordet på en 3-årig flicka i Blackburn leder till att fingeravtryck tas på över 40 000 män i staden i ett försök att hitta mördaren.^[9]
  • Minnessedeln "Gustav V 90 år" utges, Sveriges riksbank
• 15 maj
  • De svenska löparna Arne Andersson, Gunder Hägg och Henry Kälarne är från denna dag avstängda på livstid på grund av brott mot amatörbestämmelserna.
  • Israel anfalls av Egypten, Jordanien, Libanon, Irak, Syrien och Saudiarabien.
• 16 maj – Chaim Weizmann blir vald till den första presidenten av staten Israel.
• 20 maj – Den svenske greven Folke Bernadotte utses till FN:s medlare i Palestinakonflikten.^[1]

Juni

• Juni – De så kallade Jönköpingskravallerna 1948 äger rum i Jönköping omkring midsommar detta år.
• 3 juni – Observatoriet på Palomar Mountain tas i bruk.
• 5 juni – Det svenska livsmedelsföretaget Findus lanserar barnmat på burk.^[8] Företaget presenterar tre sorter: morotspuré, grönsakspuré med lammkött samt grönsakspuré med lever.^[5]
• 11 juni – Folke Bernadotte ordnar vapenvila i det tidigare Brittiska Palestinamandatet.
• 18 juni – Den svenska 1946 års skolkommission avger sitt betänkande.
• 20 juni
  • D-mark blir valuta i de västliga ockupationszonerna i Tyskland.^[2]
  • Skivbolaget Columbia lanserar LP-skivan som skall ersätta lackskivorna.^[2]
• 21 juni – Beslut fattas genom försvarsbeslutet 1948 om viss förstärkning av det svenska försvaret mot bakgrund av kriserna i Östeuropa.^[8]
• 24 juni – Sovjetunionen inför en blockad av Västberlin, och stänger alla tillfartsvägar. Västmakterna svarar med att upprätta en så kallad "luftbro" och klarar folkförsörjningen med flygleveranser.^[2]
• 26 juni – Det första planet i Berlins luftbro landar i Västberlin.
• 28 juni – Kominform fördömer Tito och utesluter Jugoslavien ur Kominform.
• 29 juni
  • Sverige går med i OEEC.^[10]
  • Prins Eugens Waldemarsudde öppnas för allmänheten.^[8]

Juli

• 1 juli – Det blir tillåtet för svenska poliser att föra samtal med medborgarna. Tidigare har det endast varit tillåtet för dem att svara på tilltal.
• 5 juli
  • National Health Service träder i kraft i Storbritannien, och ger alla rätt till allmän sjukvård.^[11]
  • 39 personer omkommer då SAS-flygplanet Agnar Viking kolliderar med ett brittiskt flygplan i Storbritannien.^[7]
• 8–10 juli – Vid en konferens i Koblenz beslutas att slå samman de tre västliga ockupationszonerna och bilda Förbundsrepubliken Tyskland, i dagligt tal Västtyskland.
• 29 juli – Deltagare från 59 länder finns med olympiska sommarspelen i London invigs. Tyskar och japaner är uteslutna.^[2]

Augusti

• 29 juli–14 augusti – Olympiska sommarspelen avgörs i London.
• 5 augusti – Drottningholmsteatern inleder sommarföreställningar med en 1700-talsopera.^[8]
• 7 augusti – Yangzijiangfloden och Gula floden i Kina svämmar över och 3 miljoner människor blir hemlösa.^[12] Risfält förstörs.^[13]
• 13 augusti – Sverige slår Jugoslavien med 3-1 i olympiska fotbollsfinalen på Wembley Stadium.^[14]
• 20 augusti – Bilmekanikern Sture Jonsson löser den 2 000 000:e svenska radiolicensen.
• 21 augusti – Svensken Harry Snell vinner landsvägsloppet vid världsmästerskapet på cykel.^[1]
• 24 augusti – Amerikanska handelskammaren i Japan håller sitt första möte.^[15]

September

• September
  • I den svenska valrörelsen betonar socialdemokraterna att någon större sänkning av skatteuttaget inte är aktuell, medan en stark progressivitet i skattesystemet skall införas.
• 1 september – Saab 29 Tunnan tog till luften för första gången.
• 8 september – En svår polioepidemi bryter ut i Halland.^[8]
• 9 september – Svenska Amerika Liniens M/S Stockholm, det största fartyg som byggts i Sverige, sjösätts vid Götaverken.
• 15 september – Första numret av serietidningen Kalle Anka & C:o utkommer i Sverige.^[2]
• 16 september – Den svenske FN-medlaren i Palestina, greve Folke Bernadotte, presenterar den så kallade Bernadotteplanen.
• 17 september – Svenske greve Folke Bernadotte, som medlar åt FN i arab-israeliska konflikten, mördas i Jerusalem av medlemmar ur den sionistiska gruppen Lehi.^[2] Han har just färdigställt en rapport med förslag till tänkbara fredsvillkor (se under 16 september)^[5].
• 18 september – Den allierade luftbron genomför 897 flygningar till Berlin.
• 19 september – I det svenska andrakammarvalet fördubblar Folkpartiet under Bertil Ohlin sitt röstetal från 26 till 57 mandat men Socialdemokraterna behåller regeringsmakten med sina 112 mandat.^[2] Folkpartiet blir dock det största oppositionspartiet.^[8]

Oktober

• 2 oktober
  • Den svenska mjöl- och brödransoneringen upphör.^[2]
  • Sundsvalls hovrätt för nedre Norrland invigs.
• 3 oktober – Den svenska djuphavsexpeditionen Albatrossexpeditionen avslutas.
• 9 oktober – Göteborgs hovrätt för västra Sverige invigs.
• 21 oktober – Bengt Anderbergs roman Kain utkommer och väcker med sina sexualord och svordomar långvarig sedlighetsdebatt i Sverige.
• 22 oktober – Walter Ulbricht förklarar Oder-Neisse-linjen som slutgiltig gräns mellan Polen och Tyskland.
• 28 oktober – Karin Kock blir svensk folkhushållningsminister.
• 29 oktober – Svenskan Amelie Posse flyr från Prag, sedan hennes motstånd mot kommunisterna gjort det för riskabelt för henne att vistas i Tjeckoslovakien.

November

• 2 november
  • Demokraten Harry S. Truman besegrar republikanen Thomas E. Dewey och dixiekraten Strom Thurmond vid presidentvalet i USA.
  • Filmen En sommarsaga om de fyra faderslösa "sessorna" på Haga slott, Sveriges mest fotograferade flickor, har premiär.^[2]
• 4 november – Åke Holmberg utkommer med boken Ture Sventon, privatdetektiv.^[1]
• 12 november – Vid en krigsförbrytarrättegång i Japan döms sju högre militärer och ministrar till döden.
• 24 november – 11 personer omkommer vid Essingebroolyckan när en trådbuss kör av bron till Stora Essingen i Stockholm och störtar i vattnet ^[1]. En 12:e person i bussen överlever ^[7].
• 25 november – Diktaren Bo Setterlind debuterar med diktsamlingen Månvagga ^[8].

December

• December – Amerikanska ingenjörer visar upp transistorn, som kan ersätta radiorören.^[1]
• 1 december – Sveriges riksdag beslutar, att Sverige skall anslutas till OEEC (senare OECD), som har i uppgift att samordna Marshallplanen.^[5]
• 3 december – Cirka 1 000 personer omkommer då kinesiska flyktingfartyget SS Kiangya exploderar.^[7]
• 9 december
  • Evert Taubes visbok Ballader i det blå utkommer.
  • Harry Martinsons roman Vägen till klockrike utkommer.^[5]

• 10 december
  • FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antas.
  • Arne Tiselius Sverige får Nobelpriset i kemi för sin biokemiska forskning ^[8]. T.S. Eliot får nobelpriset i litteratur.^[1]
• 29 december – Jugoslaviens president Josip Broz bryter med Josef Stalin och meddelar att Jugoslavien skall utveckla en egenform av kommunism ^[2].
• 31 december – Egyptiska soldater drivs bort från Negevöknen.^[4]

Okänt datum

• USA skickar flottstyrkor till Jerusalem för att skydda USA:s generalkonsul.^[16]
• USA skickar marinsoldater till Kina för att skydda USA:s ambassad i Nanking, då kommunisterna intagit staden, samt Shanghai för att stödja skyddandet och evakueringen av amerikaner.^[16]
• 3 600 personer omkommer vid en jordbävning i Japan.^[12]
• En vargflock dödar över 40 barn i Darovskojdistriktet i Ryska SSR.^[17]
• Det svenska dagstidningen Morgontidningen angriper Högern och Folkpartiet, vilket leder till att tidningens ansvarige utgivare åtalas för ärekränkning.
• Registreringen av kommunister återupptas i Sverige.
• Arbetsmarknadsstyrelsen i Sverige propagerar för individuell arbetskraftsinvandring till Sverige istället för kollektiv.
• Sigrid Ekendahl blir LO:s första kvinnliga ombudsman.
• Den svenske riksbankschefen avgår i protest mot regeringens lågräntepolitik.
• Lantbruksnämnder inrättas i Sverige för att öka lönsamheten inom det svenska jordbruket genom sammanslagningar.
• Det svenska arbetsmarknadsverket (AMV) grundas.
• En ny svensk arbetarskyddslag, som reglerar frågor om arbetsmiljö och företagshälsovård med mera, antas.
• Familjebostadsbidrag införs i Sverige.
• Sveriges statsminister Tage Erlander informerar LO om att regeringen inte vill ha några storkonflikter på arbetsmarknaden.
• Landsorganisationen i Sverige och Svenska Arbetsgivareföreningen sluter ett arbetsstudieavtal.
• I syfte att förbättra relationerna mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges regering bildar företrädare för regeringen, näringslivet och fackföreningsrörelsen Torsdagsklubben.
• Den första icke-kristna församlingen i Sverige sedan Mosaiska församlingens grundande under 1700-talet bildas genom Turkislamföreningen för religion och kultur.
• Den oberoende liberala svenska kvällstidningen Kvällsposten grundas. Inledningsvis var den en högerinriktad söndagstidning.
• Den första modellen av den svenska Hasselbladskameran, 1600 F, ritad av Sixten Sason, presenteras.
• Skolpolisverksamhet startar i Köpenhamn i Danmark.
• Munkfors blir köping.^[18]

Födda

• 6 januari – Jan Fares, svensk skådespelare som föddes i Libanon.
• 7 januari – Anders Melander, svensk popmusiker och kompositör.
• 12 januari – Anthony Andrews, brittisk skådespelare.
• 14 januari – Carl Weathers, amerikansk skådespelare.
• 15 januari – Ronnie Van Zant, amerikansk musiker
• 16 januari – John Carpenter, amerikansk filmregissör.
• 17 januari
  • Davíð Oddsson, isländsk politiker.
  • Mick Taylor, brittisk musiker, gitarrist en kort tid i Rolling Stones.
• 20 januari – Nathan Sharansky, israelisk politiker, författare, och sionist.
• 22 januari – George Foreman, amerikansk tungviktsboxare.
• 27 januari – Michail Barysjnikov, lettisk-amerikansk balettdansör.
• 28 januari
  • Charles Taylor, förre presidenten i Liberia.
  • Bennie Thompson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.
• 29 januari
  • Aimone av Aosta, italiensk prins, titulärkung av Kroatien.
  • Marc Singer, amerikansk skådespelare.
• 3 februari – Henning Mankell, svensk detektivförfattare.
• 4 februari – Alice Cooper, amerikansk rockmusiker och sångare.
• 5 februari
  • Sven-Göran Eriksson, svensk fotbollstränare, förbundskapten för Englands herrlandslag i fotboll 2001–2006, Mexikos fotbollslandslag 2008–.
  • Christopher Guest,amerikansk filmregissör, manusförfattare, kompositör och skådespelare.
  • Barbara Hershey, amerikansk skådespelare.
• 15 februari
  • Bernd Pischetsrieder, tysk ingenjör och företagsledare.
  • Radislav Krstić, serbisk general, dömd krigsförbrytare.
• 17 februari – György Cserhalmi, ungersk skådespelare.
• 19 februari
  • Pim Fortuyn, nederländsk politiker.
  • Raúl Grijalva, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2003-.
  • Tony Iommi, brittisk musiker, medlem i Black Sabbath.
• 24 februari
  • Selvi J Jayalalithaa, indisk skådespelare och politiker.
  • Per Unckel, svensk politiker (m).
• 26 februari – Örjan Ramberg, svensk skådespelare.
• 28 februari – Bernadette Peters, amerikansk skådespelare.
• 5 mars – Bill Ward, brittisk musiker, medlem i Black Sabbath.
• 8 mars
  • Peggy March, amerikanska sångerska.
  • Natalya Bogunova, rysk skådespelare.
• 9 mars – Abdullah Öcalan, kurdisk politiker.
• 10 mars – Lilian Johansson, svensk skådespelare.
• 11 mars
  • Sonja Hejdeman, svensk skådespelare.
  • Anthony Wayland Wright, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 12 mars
  • Virginia Bottomley, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
  • James Taylor, amerikansk popmusiker.
• 16 mars – Hans Dahlgren, svensk ämbetsman och diplomat.
• 17 mars – William Gibson, författare.
• 20 mars – Bobby Orr, legendarisk kanadensisk ishockeyspelare.
• 22 mars
  • Wolf Blitzer, amerikansk TV-reporter vid CNN.
  • Andrew Lloyd Webber, brittisk kompositör.
• 26 mars – Steven Tyler, amerikansk musiker, sångare i Aerosmith.
• 28 mars – Dianne Wiest, amerikansk skådespelare.
• 31 mars
  • Al Gore, amerikansk demokratisk politiker, nobelpristagare.
  • Jim Marshall, amerikansk demokratisk politiker.
  • Rhea Perlman, amerikansk skådespelare.
• 2 april
  • Peter Harryson, svensk skådespelare och TV-programledare.
  • Bengt Palmers, svensk kompositör och producent.
• 4 april
  • Carlos Salinas, mexikansk president.
  • Abdullah Öcalan, kurdisk PKK-ledare.
• 6 april – Jo Leinen, tysk politiker, EU-parlamentariker.
• 9 april – Jaya Bachchan, indisk skådespelare.
• 11 april – Massimo D'Antona, italiensk professor, mördad.
• 12 april – Joschka Fischer, tysk politiker, utrikesminister från 1998.
• 21 april – Klas Möllberg, svensk artist, sångare och skådespelare.
• 22 april – Colin Burgon, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 28 april – Åke Raask, svensk sångare och artist.
• 7 maj – Susan Atkins, kriminell, en av Charle Mansons flickor.
• 10 maj – Meg Foster, amerikansk skådespelare.
• 12 maj
  • Maija-Liisa Bjurquist, finlandssvensk skådespelare.
  • Lindsay Crouse, amerikansk skådespelare.
• 15 maj – Brian Eno, brittisk musiker, medlem i Roxy Music.
• 19 maj – Grace Jones, amerikansk skådespelare.
• 22 maj – Richard Baker, amerikansk politiker.
• 27 maj – Bo Höglund, svensk skådespelare.
• 6 juni – Rocco Buttiglione, italiensk politiker.
• 7 juni – Med Reventberg, svensk skådespelare, teaterledare och kortfilmsregissör.
• 9 juni
  • Gudrun Schyman, svensk politiker, partiledare för Vänsterpartiet 1993–2003 ^[8].
  • Staffan Jacobson, svensk konstvetare och författare.
• 11 juni
  • Mike Conaway, amerikansk republikansk politiker.
  • Laloo Prasad Yadav, indisk politiker, partiledare för Rashtriya Janata Dal.
• 16 juni – Bjørn Sundquist, norsk skådespelare.
• 17 juni – Eddie Meduza, svensk musiker och kompositör.
• 19 juni – Nick Drake, brittisk låtskrivare och sångare.
• 20 juni – Anders Granström, svensk skådespelare, manusförfattare och producent.
• 22 juni – Todd Rundgren, amerikansk sångare, gitarrist, pianist och saxofonist.
• 28 juni – Kathy Bates, amerikansk skådespelare.
• 30 juni – Tomas Lidman, svensk historiker, riksarkivarie från 2003.
• 1 juli
  • Thomas Nystedt, svensk skådespelare.
  • Ann-Christin Santesson, svensk filmproducent, scripta och skådespelare.
• 4 juli
  • René Arnoux, fransk racerförare.
  • Roger Berry, brittisk parlamentsledamot för Labour.
  • Tommy Körberg, svensk sångare och skådespelare.
• 5 juli – Py Bäckman, svensk låtskrivare och sångerska.
• 7 juli – Wiwa Korowi, generalguvernör i Papua Nya Guinea 1991–1997.
• 10 juli
  • Catherine Demongeot, fransk barnskådespelare.
  • Pinchas Zukerman, israelisk violinist.
• 12 juli – Ben Burtt, amerikansk ljudtekniker inom film.
• 14 juli – Tom Latham, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-.
• 16 juli
  • Rubén Blades, panamansk skådespelare och salsasångare från Panama, numera politiker och turistminister.
  • Lars Lagerbäck, svensk förbundskapten i fotboll 1998-.
• 18 juli – Hartmut Michel, tysk kemist. Nobelpristagare.
• 19 juli
  • Bart Haynes, amerikansk musiker, trummis i The Castiles 1965–1966.
  • Okram Ibobi Singh, indisk politiker, chefsminister i Manipur.
• 20 juli – Muse Watson, amerikansk skådespelare.
• 21 juli
  • George W. Casey Jr., amerikansk armégeneral, arméstabschef 2007–.
  • Cat Stevens, eg. Steven Demitri Georgiou, brittisk popsångare, gitarrist och låtskrivare.
  • Anders Berglund, svensk arrangör, kompositör, dirigent och producent.
• 22 juli
  • John B. Larson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999-.
  • Per Mattsson, svensk skådespelare.
• 23 juli
  • Ross Cranston, brittisk parlamentsledamot för Labour.
  • John Hall, amerikansk gitarrist och politiker, kongressledamot 2007-2011.
• 27 juli – Betty Thomas, amerikansk skådespelare.
• 30 juli – Jean Reno, fransk skådespelare.
• 3 augusti – Jean-Pierre Raffarin, fransk politiker, premiärminister från 2002.
• 8 augusti
  • Anders Wejryd, Svenska kyrkans ärkebiskop sedan 2006.
  • Svetlana Savitskaja, rysk kosmonaut.
• 11 augusti
  • Kenneth "Kenta" Gustafsson, svensk sångare och missbrukare som blev känd genom filmen Dom kallar oss mods.
  • Jan Palach, tjeckisk historiestudent som satte eld på sig själv i protest mot den sovjetledda invasionen av Tjeckoslovakien 1968.
• 12 augusti – Kim Rhedin, svensk skådespelare.
• 16 augusti – Earl Blumenauer, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1996-.
• 19 augusti – Tommy Söderberg, svensk fotbollsledare och tränare.
• 24 augusti
  • Jean Michel Jarre, fransk musiker.
  • Sauli Niinistö, finländsk politiker, justitieminister 1995–1996, finansminister 1996–2003, vice VD för Europeiska investeringsbanken från 2003.
• 2 september – Christa McAuliffe, amerikansk astronaut.
• 4 september – Stefan Ljungqvist, svensk skådespelare och operasångare.
• 10 september
  • Brian Donohoe, brittisk fackföreningsman och parlamentsledamot för Labour från 1992.
  • Ted Poe, amerikansk republikansk politiker.
• 13 september – Rolf Adolfsson, svensk textförfattare och kompositör.
• 15 september
  • Lars Bill Lundholm, svensk manusförfattare.
  • Christian Zell, svensk skådespelare.
• 17 september – John Ritter, amerikansk skådespelare.
• 19 september – Jeremy Irons, brittisk skådespelare.
• 22 september – Adi Kurdi, indonesisk skådespelare.
• 24 september – Gordon Clapp, amerikansk skådespelare.
• 25 september – Carl Axel Aurelius, biskop i Göteborgs stift.
• 26 september
  • Olivia Newton-John, amerikansk sångerska och skådespelare.
  • Vladimir Remek, tjeckisk kosmonaut.
• 28 september – Sören Cratz, svensk fotbollstränare.
• 29 september
  • Theo Jörgensmann, tysk klarinettist och kompositör.
  • Jon Lindström, finlandssvensk regissör och manusförfattare.
  • John M. McHugh, amerikansk republikansk politiker, ledamot av representanthuset 1993–2009, arméminister 2009-.
• 2 oktober
  • Avery Brooks, amerikansk skådespelare.
  • Donna Karan, amerikansk modeskapare.
• 3 oktober
  • Ian MacDonald, brittisk författare och musikkritiker.
  • Allyson Schwartz, amerikansk demokratisk politiker.
• 6 oktober – Gerry Adams, nordirländsk politiker, ledare för Sinn Féin.
• 8 oktober
  • Claude Jade, fransk skådespelare.
  • Johnny Ramone, amerikansk musiker.
  • Baldwin Spencer, premiärminister i Antigua och Barbuda från 2004.
• 9 oktober
  • Jackson Browne, amerikansk sångare och kompositör.
  • Paul LePage, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Maine 2011-.
• 11 oktober
  • Ray Mabus, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1988–1992, marinminister 2009-.
  • Göran Rosenberg, svensk journalist, utrikeskorrespondent och författare.
• 12 oktober – John Engler, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1991–2003.
• 15 oktober – Rush Holt, amerikansk demokratisk politiker.
• 16 oktober
  • Peter Asch, amerikansk vattenpolospelare.
  • Greg Bell, amerikansk republikansk politiker.
  • Hema Malini, indisk skådespelare.
  • Gary Miller, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
• 17 oktober
  • Eva Gröndahl, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
  • Margot Kidder, amerikansk skådespelare.
• 22 oktober
  • Agneta Fagerström-Olsson, svensk regissör, producent, manusförfattare och fotograf.
  • Lynette Fromme, kriminell, en av Charle Mansons flickor.
• 24 oktober – Barry Ryan, brittisk sångare.
• 25 oktober – Glenn Tipton, brittisk musiker, gitarrist i Judas Priest.
• 27 oktober – Ingela Agardh, svensk journalist och programledare i TV.
• 29 oktober – Kate Jackson, amerikansk skådespelare.
• 30 oktober – Ines Uusmann, svensk politiker (socialdemokrat), kommunikationsminister 1994–1998.
• 31 oktober – Michael Kitchen, brittisk skådespelare.
• 1 november – Jim Steinman, amerikansk musiker, kompositör och skivproducent.
• 2 november – Denis Murphy, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997–2010.
• 3 november
  • Helmuth Koinigg, österrikisk racerförare.
  • Lulu, brittisk popsångerska.
• 6 november – Glenn Frey, amerikansk sångare, gitarrist och skådespelare.
• 9 november
  • Bille August, dansk filmregissör.
  • Henrik S Järrel, svensk TV-personlighet, mediekonsult och politiker (moderat).
• 10 november
  • Greg Lake, brittisk rockmusiker, basist.
  • Vincent Shiavelli, amerikansk skådespelare.
• 14 november
  • Charles, kronprins av Storbritannien.
  • Kristina Lugn, svensk poet och författare.
• 19 november – Per Odeltorp, svensk musiker, sångare och kompositör med artistnamnet Stig Vig
• 20 november
  • John Bolton, amerikansk politiker och diplomat, USA:s FN-ambassadör 2005-.
  • Barbara Hendricks, amerikansk-svensk sångerska, sopran.
  • Gunnar Nilsson, svensk racerförare.
• 21 november – Deborah Shelton, amerikansk fotomodell och skådespelare.
• 26 november – Claes Elfsberg, svensk journalist.
• 28 november – Agnieszka Holland, polsk skådespelare.
• 3 december – Ozzy Osbourne, brittisk musiker, sångare i Black Sabbath.
• 4 december – Mikael Rickfors, svensk musiker och låtskrivare
• 6 december
  • Don Nickles, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1981–2005.
  • JoBeth Williams, amerikansk skådespelare och regissör.
• 10 december – Abu Abbas, syrisk terrorist.
• 12 december
  • David Karnes, amerikansk republikansk politiker, senator 1987–1988.
  • Colin Todd, engelsk fotbollsspelare och tränare.
• 13 december
  • Ted Nugent, amerikansk rock-and-roll-musiker.
  • Brian Wilson, brittisk parlamentsledamot.
• 18 december – Ed Kemper, amerikansk seriemördare.
• 21 december
  • Samuel L. Jackson, amerikansk skådespelare.
  • Anneli Martini, svensk skådespelare.
• 22 december – Lynne Thigpen, amerikansk skådespelare.
• 23 december – David Davis, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1987.
• 25 december – Barbara Mandrell, amerikansk sångerska.
• 27 december
  • Larry Byrom, amerikansk kompositör, sångtextförfattare och musiker (gitarr).
  • Gérard Depardieu, fransk skådespelare.
• 30 december – Horace Engdahl, svensk litteraturvetare, ständig sekreterare i Svenska akademien.
• 31 december – Donna Summer, amerikansk discosångerska.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

• 15 januari – Josephus Daniels, 85, amerikansk demokratisk politiker, USA:s marinminister 1913–1921.
• 18 januari – Charles Magnusson, 69, svensk filmproducent, fotograf, filmbolagsdirektör, regissör och manusförfattare.
• 19 januari – Tony Garnier, 78, fransk arkitekt.
• 24 januari
  • Arthur Liebehenschel, 46, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer (avrättad).
  • Maria Mandl, 36, SS-Lagerführerin i Auschwitz-Birkenau 1942–1944 (avrättad).
• 28 januari – Hans Aumeier, 41, tysk SS-officer, krigsförbrytare.
• 30 januari
  • Mahatma Gandhi, 78, indisk politiker och andlig ledare (mördad).
  • Orville Wright, 76, amerikansk flygpionjär.

Februari

• 5 februari – Johannes Blaskowitz, 64, tysk generalöverste.
• 8 februari – Joseph Sherman Frelinghuysen, 78, amerikansk republikansk politiker, senator 1917–1923.
• 16 februari – Irmfried Eberl, 37, tysk SS-läkare, kommendant i Treblinka.
• 20 februari – Robert P. Lamont, 80, amerikansk politiker och affärsman.
• 29 februari – Oscar Heurlin, 59, svensk skådespelare.

Mars

• 3 mars – Thomas H. Moodie, 69, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Dakota 1935.
• 4 mars
  • Antonin Artaud, 51, fransk författare, skådespelare och regissör.
  • Elsa Brändström, 59, svensk sjuksköterska, Sibiriens ängel.
• 8 mars – Hulusi Behçet, 59, turkisk dermatolog.
• 10 mars – Jan Masaryk, 61, tjeckoslovakisk utrikesminister.
• 17 mars – Johan Eklöf, 72, svensk skådespelare.
• 21 mars – Gustaf Elgenstierna, 76, svensk posttjänsteman, men mest känd som släktforskare.
• 24 mars – Sigrid Hjertén, 62, svensk konstnär^[8].
• 28 mars – Gustaf Werner, 89, svensk affärsman och donator.
• 31 mars – Egon Erwin Kisch, 62, österrikisk-tjeckoslovakisk författare och journalist.

Andra kvartalet

April

• 3 april – Bror Berger, 71, svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och producent.
• 6 april – Eric Bengtson, 50, svensk kapellmästare, musikarrangör, kompositör och dirigent.
• 15 april – Manuel Roxas y Acuña, 56, Filippinernas president.
• 19 april – Jullan Jonsson, 65, svensk skådespelare.
• 22 april – James V. McClintic, 69, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1915–1935.
• 25 april – Eric von Rosen, 68, svensk godsägare, forskningsresande och etnograf.

Maj

• 3 maj – Gideon Wahlberg, 57, svensk författare, teaterledare, skådespelare och kompositör.
• 25 maj – Sidney Preston Osborn, 64, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arizona.

Juni

• 2 juni
  • Karl Brandt, 44, Adolf Hitlers personlige läkare och chef för Nazitysklands eutanasiprogram (avrättad).
  • Viktor Brack, 43, tysk nazistisk politiker, dömd krigsförbrytare.
  • Wolfram Sievers, 42, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
  • Joachim Mrugowsky, 42, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
  • Rudolf Brandt, 39, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
  • Karl Gebhardt, 50, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
  • Waldemar Hoven, 45, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
• 6 juni – Louis Lumière, 83, fransk uppfinnare av kinematografen.
• 10 juni – Lewis B. Schwellenbach, 53, amerikansk demokratisk politiker och jurist.

Tredje kvartalet

Juli

• 5 juli – Carole Landis, 29, amerikansk skådespelerska.
• 15 juli – John J. Pershing, 87, amerikansk general.
• 21 juli
  • Arshile Gorky, 44, amerikansk-armenisk konstnär.
  • D.W. Griffith, 73, amerikansk filmregissör.
• 28 juli – Fred P. Cone, 76, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1937–1941.
• 29 juli – James E. Watson, 83, amerikansk republikansk politiker, majoritetsledare i USA:s senat 1929–1933.

Augusti

• 13 augusti – George F. Shafer, 59, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1929–1932.
• 16 augusti – Babe Ruth, 53, amerikansk basebollspelare.
• 28 augusti – James M. Slattery, 70, amerikansk demokratisk politiker, senator 1939–1940.

September

• 3 september – Edvard Beneš, 64, tjeckoslovakisk politiker, president 1935–1938 och 1945-1948.
• 17 september – Folke Bernadotte, 53, svensk greve, rödakorsledare, internationell FN-medlare ^[8] (mördad).
• 21 september – Fredrik Adelborg, 61, svensk diplomat, militär, direktör, forskningsresande, donator och författare.
• 27 september – Olga Adamsen, 86, svensk skådespelare.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 10 oktober – Mary Eaton, 47, amerikansk dansös och skådespelare.
• 12 oktober – Emilie Rathou, 86, Vita bandets grundare.
• 18 oktober – Walther von Brauchitsch, 67, tysk generalfältmarskalk, arméchef 1938–1941.
• 22 oktober – Fritz Dietrich, 50, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 23 oktober – Carl E. Bailey, 54, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1937–1941.
• 24 oktober – Franz Lehár, 78, ungersk operettkompositör.

November

• 15 november – Clarence Morley, 79, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Colorado 1925–1927.
• 21 november – Karin Alexandersson, 69, svensk skådespelare.

December

• 4 december – George L. Berry, 66, amerikansk fackföreningsledare och demokratisk politiker.
• 22 december – Emanuel Vigeland, 73, norsk målare
• 23 december – Hideki Tojo, 63, japansk general och premiärminister (avrättad).

Nobelpris ^[19]

• Fysik – Patrick Blackett, Storbritannien
• Kemi – Arne Tiselius, Sverige
• Medicin – Paul Müller, Schweiz
• Litteratur – T.S. Eliot, Storbritannien
• Fred – Inget pris utdelades

Referenser

Fotnoter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1948.
  Bilder & media