1861
 | |
| 1861 – MDCCCLXI 163 år sedan
| |
| År 1858 | 1859 | 1860 1861 1862 | 1863 | 1864 | |
| Årtionde 1840-talet | 1850-talet 1860-talet 1870-talet | 1880-talet | |
| Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet | |
| Årtusende 1000-talet | |
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar | |
| Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater | |
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport | |
| Teknik och vetenskap Vetenskap | |
| Andra tideräkningar | |
| Gregorianska kalendern | 1861 MDCCCLXI |
| Ab urbe condita | 2613 |
| Armeniska kalendern | 1310 ԹՎ ՌՅԺ |
| Assyriska kalendern | 6611 |
| Bahaikalendern | 17–18 |
| Bengaliska kalendern | 1268 |
| Berberkalendern | 2811 |
| Brittiskt regeringsår | 24 Vict. 1 – 25 Vict. 1 |
| Buddhistisk kalender | 2405 |
| Burmesiska kalendern | 1223 |
| Bysantinska kalendern | 7369–7370 |
| Koptiska kalendern | 1577–1578 |
| Erianska kalendern | 3027 |
| Etiopiska kalendern | 1853–1854 |
| Judiska kalendern | 5621–5622 |
| Vikram Samvat | 1917–1918 |
| Sakakalendern | 1783–1784 |
| Kaliyuga | 4962–4963 |
| Holocen kalender | 11861 |
| Nri-Igbo | 861–862 |
| Persiska kalendern | 1239–1240 |
| Muslimska kalendern | 1277–1278 |
| Nengō (Japan) | Man'en 2 Bunkyū 1 (文久元年) |
| Nordkoreanska kalendern | N/A (före 1912) |
| Julianska kalendern | Gregorianska kalendern minus 12 dagar |
| Koreanska kalendern | 4194 |
| Minguokalendern | 51 före ROC 民前51年 |
| Thailändsk kalender | 2404 |
| Unixtid | |
1861 (MDCCCLXI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Händelser
Januari
- 9 januari – Mississippi lämnar den amerikanska unionen.[1]
- 10 januari – Florida lämnar den amerikanska unionen.[2]
- 29 januari – Kansas blir den 34:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.[3]
Februari
- 8 februari – South Carolina uppgår i Amerikas konfedererade stater.
- 19 februari – Livegenskapen upphävs i Ryssland.[4]
- 21 februari – Mariehamn i Finland får stadsprivilegier.[5]
Mars
- 4 mars
- Abraham Lincoln blir USA:s president.
- Hannibal Hamlin blir USA:s nye vicepresident.
- Texas utträder ur den amerikanska unionen.[6]
- 8 mars – Den svenska riksdagen bifaller en motion om att tillåta kvinnliga organister.
- 17 mars – Italien utropar sig till stat och Viktor Emanuel II blir dess förste kung.[7]
April
- 12 april – Det amerikanska inbördeskriget inleds.[8]
Maj
- 20 maj – Arkansas uppgår i Amerikas konfedererade stater.[9]
- 31 maj – Bahrain ställs under brittiskt beskydd.[10]
Juli
- 1 juli – Stockholms vattenledningsverk öppnas för allmänheten och stadens första vattenledning med reservoar tas i bruk, sedan den invigts av kungaparet.
- 21 juli – I första slaget vid Bull Run besegrar en sydstatsarmé på 32 000 man en nordstatsarmé på 35 000 man.
Augusti
- Augusti – Änkekejsarinnorna Cixi och Ci'an samt Prins Gong tar makten från Tongzhi-kejsarens förmyndarråd i en statskupp (Xinyou-kuppen). Detta blir början på Cixis välde över Kina som varar fram till hennes död 1908.
Oktober
- 1 oktober - Högre lärarinneseminariet inrättas i Stockholm. Det kommer att få stor betydelse för kvinnokampen för jämställdhet på arbetsmarknaden och i den akademiska världen.
November
- 29 november – Sveriges första moderna mentalsjukhus, Konradsberg på Kungsholmen i Stockholm, öppnas.[11]
December
- 14 december – Den svenska tidningen Norrbottens-Kuriren grundas.[12]
- 20 december – Göteborgs museum invigs i det Ostindiska Huset, på Norra Hamngatan. Invigningstalare är landshövding O.I. Fåhraeus.
Okänt datum
- Högbo Stål & Jernwerk och Sandvikens masugn- och bessemerverk grundas med Göran Fredrik Göransson som disponent.
- Ersta diakonisällskap startar Sveriges första medicinska utbildning för sjuksköterskor.
- En svensk förordning utfärdas om brevbäring i städerna.
- De 1662 och 1682 införda svenska duellplakaten avskaffas och ersätts av en ny, modernare duellag.
- En gardist vid namn Göthe mördar ett parfymeribiträde på Hornsgatan, och halshuggs på Skanstull, vilket har gått till historien som "Götheska mordet". 5 000 människor närvarar vid avrättningen.
- Dödsstraffet för barnamord avskaffas i Sverige.
Födda
- 26 januari
- Louis Anquetin, fransk målare.
- Frank Orren Lowden, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1917–1921.
- 29 januari – William M. Butler, amerikansk republikansk politiker.
- 2 februari – Solomon Robert Guggenheim, amerikansk konstsamlare och filantrop.
- 8 februari – Per Forssman, svensk ingenjör, disponent och riksdagsman (högern).
- 15 februari – Billy Adams, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1927–1933.
- 17 februari – Helene av Waldeck och Pyrmont.
- 25 februari – Rudolf Steiner, tysk filosof, grundare av antroposofin och Waldorfpedagogiken.
- 15 mars – Joseph M. Devine, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1898–1899.
- 17 mars – Charles Laval, fransk konstnär, målare.
- 25 mars – Emanuel L. Philipp, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1915–1921.
- 28 mars – Alfred B. Kittredge, amerikansk republikansk politiker, senator 1901–1909.
- 16 april – Albin Lavén, svensk skådespelare.
- 20 april – James D. Phelan, amerikansk demokratisk politiker och bankman, senator 1915–1921.
- 23 april – Edmund Henry Hynman Allenby, brittisk general.
- 26 april – Amos W. Barber, amerikansk republikansk politiker och kirurg.
- 27 april – William Lorimer, engelsk-amerikansk politiker.
- 6 maj – Rabindranath Tagore, indisk författare, nobelpristagare.
- 1 juni – Victor Horta, belgisk arkitekt och formgivare.
- 2 juni
- Concordia Selander, svensk skådespelare.
- Helen Taft, amerikansk presidentfru, gift med USA:s 27:e president, William Howard Taft.
- 6 juni – Joseph M. Terrell, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Georgia 1902–1907, senator 1910–1911.
- 7 juni – Malcolm R. Patterson, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
- 19 juni – Douglas Haig, brittisk fältmarskalk.
- 26 juni – Karl Herxheimer, tysk dermatolog.
- 4 juli – Lawrence Tyson, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1925–1929.
- 11 juli – George W. Norris, amerikansk politiker.
- 26 augusti – Bruno Tacke, tysk lantbrukskemist.
- 3 september – James Hartness, amerikansk republikansk politiker och uppfinnare, guvernör i Vermont 1921–1923.
- 15 september – Mokshagundam Visvesvarayya, indisk ingenjör.
- 8 oktober – Theodore Roberts, amerikansk skådespelare.
- 10 oktober – Fridtjof Nansen, norsk upptäcktsresande, polarforskare, nobelpristagare.
- 29 oktober – Olof Lind, svensk landsfiskal och riksdagsman (vänstersocialist).
- 30 oktober – Antoine Bourdelle, fransk skulptör.
- 2 november – Maurice Blondel, fransk katolsk filosof.
- 6 november
- Thomas Watt Gregory, amerikansk demokratisk politiker, USA:s justitieminister 1914–1919
- James Naismith, amerikansk upphovsman till basketboll.
- 15 december – Pehr Evind Svinhufvud, finländsk politiker, landets riksföreståndare 1918 och president 1931 1937.
- 16 december – Oscar Branch Colquitt, amerikansk demokratisk politiker, publicist och affärsman.
- 17 december – Axel Lundegård, svensk författare.
- 24 december – Rudolf Arborelius, svensk arkitekt.
- Abel Ayerza, argentinsk läkare
- Elsa Eschelsson, jurist.
- Alfred North Whitehead, brittisk filosof och matematiker.
- Alexander James Carlyle, skotsk präst och historiker.
Avlidna
Första kvartalet
Januari
- 2 januari – Fredrik Vilhelm IV, 65, kung av Preussen.
- 17 januari – Malla Silfverstolpe, 78, svensk författare.
Februari
- 21 februari – Lars Levi Læstadius, 61, svensk präst, väckelseledare, författare och botanist.
Mars
- 8 mars – Heinrich Rudolf Schinz, 83, schweizisk zoolog.
- 10 mars – Taras Sjevtjenko, 47, Ukrainas nationalskald.
Andra kvartalet
April
- 8 april – Elisha Otis, 49, amerikansk uppfinnare.
- 22 april – Anne Elizabeth Baker, 74, brittisk filolog.
Maj
- 29 maj – Joachim Lelewel, 75, polsk historiker.
Juni
- 3 juni – Stephen A. Douglas, 48, amerikansk demokratisk politiker.
- 9 juni – Carl Axel Löwenhielm, 88, utomäktenskaplig son till Karl XIII.
Tredje kvartalet
Juli
- 15 juli – Adam Jerzy Czartoryski, 91, polsk furste och statsman.
Augusti
- 12 augusti – Eliphalet Remington, 67, amerikansk vapentillverkare.
- 16 augusti – Ranavalona I, madagaskisk drottning.
- 22 augusti – Xianfeng, 30, den sjunde Qing-kejsaren av Kina avlider i Jehol, där han sökt sin tillflykt efter den brittisk–franska invasionen av Peking.
- 26 augusti – Johan Fredrik Berwald, 73, svensk violinist, dirigent och tonsättare.
September
- 7 september – Willie Person Mangum, 69, amerikansk politiker, senator 1831–1836 och 1840–1853.
Fjärde kvartalet
Oktober
- 18 oktober – Fredrik Woldstedt, 48, finländsk astronom.
November
- 10 november – Moritz Schreber, 53, tysk reformpedagog.
- 29 november – Carl Johan Fahlcrantz, 86, svensk konstnär.
December
- 14 december – Albert av Sachsen-Coburg-Gotha, 42, brittisk prinsgemål sedan 1840 (gift med drottning Viktoria).
- 20 december – Vincenzo Pucitta, 83, italiensk kompositör.
Referenser
Fotnoter
- ^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
- ^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
- ^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
- ^ Gammalsvenskby (läst 7 april 2011)
- ^ Nyan Arkiverad 16 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
- ^ World Statesmen (läst 7 april 2011)
- ^ Det hände i dag
- ^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
- ^ World Statesmen (läst 7 april 2011)
- ^ Nordisk familjebok 1918 - Stockholms hospital för sinnessjuka (läst 7 april 2011)
- ^ Norrbottens-Kuriren 14 december 2006 - En 145-årig tidningshistoria (läst 7 april 2011)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör 1861.Bilder & media
